lotstornet

Historien om lotsplatsen i Gamla Oxelösund är en berättelse om ständig utveckling. Från de allra tidigaste dagarna då en enkel, hög stege fungerade som utkik, till det gedigna trätorn som senare tog dess plats. På 1920-talet moderniserades verksamheten ytterligare med ett betongtorn, men när tekniken sprang ifrån det fysiska behovet av en utkikspost – och telefonledningar drogs ut till Hävringe – blev tornet överflödigt och revs slutligen.

Idag finns gamla fotografier bevarade i Lotsarkivet som visar precis vad lotsarna såg från sin höga post. På bilderna ser man hur lotsarnas hus i Sandviken låg inbäddade i grönska, och där den moderna hamnen breder ut sig idag stod en gång en tät skog.

Det är just denna vy som är kärnan i föreningens dröm. Ett nytt utsiktstorn skulle inte bara bli ett mål för dagsutflykter, utan ett sätt för både Oxelösundare och besökare att förstå stadens förvandling. Genom att stå på samma plats som lotsarna gjorde för hundra år sedan kan man med egna ögon jämföra de gamla bilderna med dagens industriella landskap.

Visionen handlar om mer än bara en vacker utsikt. Det handlar om att ge Gamla Oxelösund ett nytt hjärta som hyllar det maritima kulturarvet. Genom att bygga tornet på den gamla grunden skapas en fysisk länk till historien.

Medan de historiska husen i Sandviken och den populära Kulturstigen redan lockar många, skulle ett torn bli pricken över i:et – en plats där man kan blicka bakåt i tiden och samtidigt se ut över den horisont som format Oxelösunds identitet som sjöfartsstad.

Rolf Blomdahl